Ingen kommer orka läsa detta, men jag blev iaf lite trött i ögonen, vilket är BRA!
Haft problem med att uppdatera bloggen nu senaste dagarna för jag har haft fullt upp.
Igår tog jag mig i kragen och gick på en jobbintervju som jag ansåg gick hyffsat bra faktiskt :) Hoppas de hör av sig nästa månad!
Förutom det har jag så sjuuuukt mycket att göra till skolan nu. Jag har en "dead line" om 2 veckor på en inredningsmapp till designkursen men jag kan verkligen inte få till det! Jag kommer på idéer men det går bara inte. Som de flesta som sett mig insatt i pyssel och likande arbeten så är jag en extrem perfektionist. Ligger jättemycket efter på modelllägenheten med känns det som. Har hela 5 väggar kvar att måla och hela golvet, aaah! Medan många redan börjat satt ihop lägenheten... damn. Jag vill ju ha det på mitt sätt annars är det ju ingen idé. Och ska det vara på mitt sätt så tar det ca 30 min att blanda till en bra färg, var iaf så lång tid det tog med den sista färgen som vägrade visa sig bli som jag ville ha den! "- lite mer vitt, nej lite mer kulör, nej ännu mer, lite svart, mycket vitt. osv.." Så kan det låta många gånger.
Så nu har jag suttit hemma HELA dagen. Från kl 14 till kl 19 coh pluggat på den där jävlans mappen. Dessutom fick jag inte tag på någon bra bild som exempel för en säng i sovrummet så jag fick tillslut dra ut min egen säng över halva golvet, efter att jag slängt allt som låg på den och lagt upp lite kuddar mm på. Så nu ser det ut som en stor fet bomb har kommit och slagit ner i mitt rum.. kul, är verkligen inte på humör för att städa eller något i stilen med att "böja sig ner" för jag har fått såå ont i ryggen idag efter allt sittandes och pluggandes. Fast för en gångs skull är jag faktiskt trött och tror att jag kommer lyckas somna ikväll :)
Detta är då nästa problem som upphållit mitt bloggande. Efter nyårsnatten vände jag på dygnet och hann aldrig vända tillbaka det innan skolan började. hum..
Trots att jag gått och lagt mig 11 varje kväll har jag inte somnat förän vid 2-3.
Den första natten var värst! Jag trodde allt skulle gå emot mig. För det första var det natten innan första skoldagen igen och jag hade en jobbintervju att åka till direkt efter skolan. Jag gick och lade mig vid 11, direkt efter att Emmy åkt hem och hoppades på att somna snabbt och sova tungt. Men icke sa nicke.
Jag ligger där och verkligen väntar in mörkret som förhoppningsvis ska smyga sig på som den alltid gör och rycka mig ur min medvetenhet. Jag känner hur hela mig kropp skriker efter att bara få gå ut och springa ett varv runt huset eller vad som helst för att få sättas i rörelse, men jag var envis, jag låg kvar. Jag började känna mig som en katt.. eller kanske hund, vilket som, någon med YTTERST bra hörsel. Kändes som att jag kunde höra när mamma tröck på tvkontrollen ute i vardagsrummet för att byta kanal. Eller Linn som låg inne på sitt rum och läste, kunde nästan höra hennes tysta bladbyten.. nu kanske ni förstår känslan jag försöker förmedla. Jag börjar känna att jag kan slappna av nu när det plötsligt slår mig. JAG HAR INGET BUSSKORT. Okej att gå till skolan 20-25 min i 13 minusgrader på morgonen, men att gå in till stan! In till mitt möte! Fuck! Fick pallra mig upp och tur nog hade syrran en bussremsa jag kunde använda. Tillbaka i sängen igen och jag började äntligen slappna av lite igen när rycker någon upp ytterdörren och in stormar storebrorsan, hans tjej och pappa som precis hämtat dom från Arlanda. KUL. Och gissa om dom var tysta eller, efter att ha stått och skrattat och ropat och gud vet vad kommer Martin inspringande i mitt rum för att berätta men syrran stoppar honom tackochlov precis när han öppnat dörren och såg att det var släckt. Självfallet stänger han aldrig dörren efter sig och jag tror ärligt talat inte att jag någonsin kommer kunna störa mig mer på något annat än just det. Varje dag, samma sak.
Så, min dörr stod nu på glänt, men jag ligger kvar i sängen och blundar i hopp om att bara kunna somna. Och vem om inte katten ska då putta upp dörren och komma inklampande? Suck. Hon hoppar upp på mig i sängen och sen upp på mitt skrivbord och har ner ALLT som ligger där uppe, allt faller i ett brak på golvet, Nu klev jag upp. Nu fick det fan vara nog. Slängde ut kattjäveln, kollade klockan som då stod på ca 02:30 och så somnade jag kanske drygt 30 min senare. Äntligen.
Igårkväll var också en sådan dag då det verkligen inte gick. Jag låg där och blundade och väntade, och väntade, och väntade och väntade. Tänkte att hallå? Jag kan ju inte bara ligga såhär? Helt klarvaken i huvudet och bara blunda. Känns ju dumt. Jag kommer ingen vart. Gissade på att jag legat där i typ 20 min, kollade klockan för skojs skull och såg till min skräck att jag legat sådär och bara tänkt hur dum jag känner mig i EN OCH EN HALV TIMME! Måste ha dröjt ytterligare 1 timme innan jag somnade och fick ungefär 3-4 timmars sömn den natten. Sköjj. Kul att det är helg nu också och jag kan ju glömma att få sova ut denna helg, ska fan upp och springa varje morgon nu så jag kan sova på kvällarna!
Hoppas jag somnar snabbt som en antilop idag :)
Denna skönhet ska jag krypa ner i nu<3
NATTI NATTI !!
Igår tog jag mig i kragen och gick på en jobbintervju som jag ansåg gick hyffsat bra faktiskt :) Hoppas de hör av sig nästa månad!
Förutom det har jag så sjuuuukt mycket att göra till skolan nu. Jag har en "dead line" om 2 veckor på en inredningsmapp till designkursen men jag kan verkligen inte få till det! Jag kommer på idéer men det går bara inte. Som de flesta som sett mig insatt i pyssel och likande arbeten så är jag en extrem perfektionist. Ligger jättemycket efter på modelllägenheten med känns det som. Har hela 5 väggar kvar att måla och hela golvet, aaah! Medan många redan börjat satt ihop lägenheten... damn. Jag vill ju ha det på mitt sätt annars är det ju ingen idé. Och ska det vara på mitt sätt så tar det ca 30 min att blanda till en bra färg, var iaf så lång tid det tog med den sista färgen som vägrade visa sig bli som jag ville ha den! "- lite mer vitt, nej lite mer kulör, nej ännu mer, lite svart, mycket vitt. osv.." Så kan det låta många gånger.
Så nu har jag suttit hemma HELA dagen. Från kl 14 till kl 19 coh pluggat på den där jävlans mappen. Dessutom fick jag inte tag på någon bra bild som exempel för en säng i sovrummet så jag fick tillslut dra ut min egen säng över halva golvet, efter att jag slängt allt som låg på den och lagt upp lite kuddar mm på. Så nu ser det ut som en stor fet bomb har kommit och slagit ner i mitt rum.. kul, är verkligen inte på humör för att städa eller något i stilen med att "böja sig ner" för jag har fått såå ont i ryggen idag efter allt sittandes och pluggandes. Fast för en gångs skull är jag faktiskt trött och tror att jag kommer lyckas somna ikväll :)
Detta är då nästa problem som upphållit mitt bloggande. Efter nyårsnatten vände jag på dygnet och hann aldrig vända tillbaka det innan skolan började. hum..
Trots att jag gått och lagt mig 11 varje kväll har jag inte somnat förän vid 2-3.
Den första natten var värst! Jag trodde allt skulle gå emot mig. För det första var det natten innan första skoldagen igen och jag hade en jobbintervju att åka till direkt efter skolan. Jag gick och lade mig vid 11, direkt efter att Emmy åkt hem och hoppades på att somna snabbt och sova tungt. Men icke sa nicke.
Jag ligger där och verkligen väntar in mörkret som förhoppningsvis ska smyga sig på som den alltid gör och rycka mig ur min medvetenhet. Jag känner hur hela mig kropp skriker efter att bara få gå ut och springa ett varv runt huset eller vad som helst för att få sättas i rörelse, men jag var envis, jag låg kvar. Jag började känna mig som en katt.. eller kanske hund, vilket som, någon med YTTERST bra hörsel. Kändes som att jag kunde höra när mamma tröck på tvkontrollen ute i vardagsrummet för att byta kanal. Eller Linn som låg inne på sitt rum och läste, kunde nästan höra hennes tysta bladbyten.. nu kanske ni förstår känslan jag försöker förmedla. Jag börjar känna att jag kan slappna av nu när det plötsligt slår mig. JAG HAR INGET BUSSKORT. Okej att gå till skolan 20-25 min i 13 minusgrader på morgonen, men att gå in till stan! In till mitt möte! Fuck! Fick pallra mig upp och tur nog hade syrran en bussremsa jag kunde använda. Tillbaka i sängen igen och jag började äntligen slappna av lite igen när rycker någon upp ytterdörren och in stormar storebrorsan, hans tjej och pappa som precis hämtat dom från Arlanda. KUL. Och gissa om dom var tysta eller, efter att ha stått och skrattat och ropat och gud vet vad kommer Martin inspringande i mitt rum för att berätta men syrran stoppar honom tackochlov precis när han öppnat dörren och såg att det var släckt. Självfallet stänger han aldrig dörren efter sig och jag tror ärligt talat inte att jag någonsin kommer kunna störa mig mer på något annat än just det. Varje dag, samma sak.
Så, min dörr stod nu på glänt, men jag ligger kvar i sängen och blundar i hopp om att bara kunna somna. Och vem om inte katten ska då putta upp dörren och komma inklampande? Suck. Hon hoppar upp på mig i sängen och sen upp på mitt skrivbord och har ner ALLT som ligger där uppe, allt faller i ett brak på golvet, Nu klev jag upp. Nu fick det fan vara nog. Slängde ut kattjäveln, kollade klockan som då stod på ca 02:30 och så somnade jag kanske drygt 30 min senare. Äntligen.
Igårkväll var också en sådan dag då det verkligen inte gick. Jag låg där och blundade och väntade, och väntade, och väntade och väntade. Tänkte att hallå? Jag kan ju inte bara ligga såhär? Helt klarvaken i huvudet och bara blunda. Känns ju dumt. Jag kommer ingen vart. Gissade på att jag legat där i typ 20 min, kollade klockan för skojs skull och såg till min skräck att jag legat sådär och bara tänkt hur dum jag känner mig i EN OCH EN HALV TIMME! Måste ha dröjt ytterligare 1 timme innan jag somnade och fick ungefär 3-4 timmars sömn den natten. Sköjj. Kul att det är helg nu också och jag kan ju glömma att få sova ut denna helg, ska fan upp och springa varje morgon nu så jag kan sova på kvällarna!
Hoppas jag somnar snabbt som en antilop idag :)
Denna skönhet ska jag krypa ner i nu<3
NATTI NATTI !!
Kommentarer
Trackback
